Jenny Skavlan, Susanne Thorsson, Peter Magnusson och David Hellenius.

Regi: Staffan LIndberg

Manus: Peter Magnusson

Land: Sverige

Längd: 105 min.

Filmkategori: Romantisk komedi

Barntillåten

Premiär: 3 februari 2012

Distribution: Nordisk film

Krystad och poänglös komedi.

Komedi är svårare än drama, sägs det. Filmen visar detta, helt klart. Peter Magnussons manus har några roliga repliker. Aktörerna jobbar på, men det blir aldrig riktigt kul, bara fånigt och förutsägbart. Situationerna är ofta pinsamt amatörmässigt gjorda. Peter Magnusson och David Hellenius, som roat oss kungligt i sina TV-program, går här på tomgång. Roligast är egentligen Frida Westerdahl i den lilla rollen som Estelle, en beskäftig dam i stråhatt och ständigt med vinglas i handen, även på elefantryggen. Men filmgänget har säkert själva haft lattjo i Thailand. Den dokumentären hade jag gärna sett.

Det är fint filmat och den trista turistmiljön är bra beskriven. Men alla huvudfigurer i filmen är unga och vackra, alltifrån den hurtige programfixaren till de töntiga turisterna. Man saknar vanliga, lite halvgamla resenärer med ofullkomliga kroppar, som vi vanligtvis är, och som kan ge lite karaktär och trovärdighet till miljön. Och bli roligare.

Sven (Peter Magnusson) blir oförklarligt befordrad på sitt arbete, men visar sig vara omogen och inkompetent. Han säger upp sig och åker till Thailand för att skriva en bok. En kompis till honom, Johan Påhlman (Henrik Norlén), en äventyrare och kändis, har nämligen skrivit en storsäljare, men omkommer när han ramlar av en stol. I Phuket möter Sven snygga tjejer och blir ivägdragen på olika aktiviteter. Så blommar romantiken och förväxlingar och missförstånd radas upp. En romantisk komedi måste ha ett lyckligt slut, i varje fall för huvudrollsfigurerna. Och det blir det, på olika sätt.

Ett filmöga för det goda humöret och för några skojiga repliker.

120121